Inlägg ett.

Så, en blogg till slut. Till tonerna av "Au revoir simone" och deras genomvackra "Fallen Snow" skriver jag nu alltså de första raderna i det som skall komma att ge utlopp för vardagliga betraktelser om det som faller mig.

Egentligen skriver jag bäst, anonymt kritiserandes andras åsikter. Det blir av någon mystisk anledning mest kreativt på det sättet... Nya uppslag som leder till nya idéer och infall. En skriftspråkets webparasit, den slätstrukne forumshuliganen som ifrågasätter dina ståndpunkter, sår frön om egna tankar om vad som (enligt mig) är rätt och fel. Ofta har du fel. Det kommer säkerligen ofta att ta lång tid mellan inläggen. Det visar sig.

På senare tid har kläder och min slipsfetish fått mig att läsa diverse relaterade publikationer (bloggar, tidningar, forum...) en skön inspirationskälla, tyvärr ofta alltför inriktade på modet endast en liten del av läsarkretsen har råd att hålla sig med. Jag lever ännu efter devisen att dyrt är inte detsamma som snyggt, du kan inte köpa dig stil. Många av inläggen influeras säkert av tidigare webdiskussioner.

En tråkigt stor majoritet av sveriges män går i urtvättade, dåligt sittande bomullskläder. De ser lite slentrianmässigt ner på andra män som lägger ned tid och intresse på kläder. Är du en av dessa träningsoverallsbyxprydda, tribaltatuerade, elitseriehockeyfanatiska människor i för stora jackor? Tycker du att katastrofen var ett faktum när Cheap Monday blev uppköpta av H&M för att det inte alls längre är coolt att köpa de snygga byxorna längre, för H&M är ju inte något tufft märke? Då får du dig säkert en och annan känga i mina inlägg. Besvara dem gärna.

Går du som fotgängare på vänster sida av cykelbanan och glor grinigt när jag på min cykel, i hög fart avsiktligt passerar dig så våra jackärmar vidrör varandra ligger du heller inte i min favoritlista.

"Erik" på King's webforum fick mig att ta tag i saken, så tack Erik, vi får väl se vart bloggen leder, om den nu leder någonstans?