Jämlikheten, och den moderne mannen

Där sitter vi klädintresserade män i klistret. Enligt många kvinnor skall man vara välputsad och stilig, men bara till en gräns vars acceptans varierar kraftigt efter betraktarens dagsform.

Smaka på den här infallsvinkeln: Ni är bjudna på fest. Din kvinna våndas över vad hon skall ha på sig, det har hon gjort länge, och gör det varje gång hon skall klä på sig. Det är helt accepterat, hon har bra smak, och ser bra ut i det hon väljer. Det får ta sin tid.

Du står lite inför samma utmaning, men, "-Du kan väl dra på dig ett par byxor och en skjorta?...". "Du tar ju lika lång tid på dig att göra dig i ordning som jag...". "Ville jag vara ihop med en tjej så...".

Oavsett hur tålmodig din bättre hälft är / hur god koll hon har på herrmode, tror jag de damer som fullt ut låter oss släppa loss i den mån vi mår bra av är svårfunna, för visst tusan är det olustigt när kläderna inte matchar/känns rätt?

Läs bara resonemanget i Claes Juhlins blogginlägg "Sloane Street goes Bronx, 2008-06-12", och där är det Pamela Bellafesta, modekvinna om någon som uttalar sig...

När blir det fjolligt, vad är fjolligt?

Vi män ska givetvis ha lika god koll som kvinnor på barnuppfostran, dela lika på hushållssysslorna, kunna prata om känslor öppet, tycka om och vara bra på att baka blåbärsmuffins. Det är naturligt och självklart i min vardag. Vi ska dock fortfarande också ha full koll på hur man lagar bilen, sköta trädgården, vara en fulländad snickare/målare i både teori och praktik, för det är ju vad en riktig man ska kunna. Karlsysslor.

Min bil står otvättad under längre perioder, rostfläckarna växer oroväckande. Den är intressant, bara som färdmedel, när den fungerar. Vaddå årsmodell, hästkrafter, "Teknikens Värld"? Jag snickrade dock nyligen nytt trägolv, tapetserar regelbundet om där det behövs, och min morotskaka slår de flestas, men min garderob känns ofta för liten och saknar ständigt både det ena och det andra...

Det kommer just nu att dröja länge innan jag kan strunta i den detaljen. Jag är fåfäng, rent av kokett, och trivs ganska bra med det.